Jag fick i dag besked om att jag inte hamnar på den enhet jag hoppades när jag kommer tllbaka. Jag kommer med stor risk hamna på en enhet som jag inte känner någon. Kanske inte är någon stor grej för dom flesta men själv sitter jag med världens panik!

 

Jag hoppades att jag skulle känna någon så jag skulle ha någon trygghet. Efter cancern är jag väldigt otrygg i mig själv, i min kropp, i vänners sällskap och framför allt i främlingars. Jag har tackat nej till fester pga panik över nya människor och nu ska jag börja jobba med en stor grupp totala främlingar, hur fan ska detta gå!?!

  Jag har en stor klump i magen och tårarna har bränt bakom ögonlocken sedan det samtalet fast det är flera månader kvar. Panikattakerna är inte långt borta... Håller tummarna att jag ska klara detta. Just nu känns det omöjligt, fan jag fixar inte detta....