Isabella har alltid varit väldigt mammig så det är inget nytt. Men nu har hon gått 1.5 år på förskolan, 7 månader på den hon går nu och det är en kamp varje morgon. Det är skrik och gråt när jag ska lämna och så fort man nämner förskolan så får man hör "jag vill inte vara på förskolan". Ibland är det första orden hon säger på morgonen, ibland när det börjar närma sig att gå så klagar hon på ont i magen. Mamma hjärtat brister varje morgon nästan. 

När jag hämtar är det inte ovanligt att få höra att hon har haft jätte tråkigt och inte lekt för hon har saknat mig. Därför har jag och hennes pappa möte med en av fröknarna på fredag.

Trivs hon? Hur fungerar hon med dom andra barnen? Är det bara hennes mammighet som gör det och att hon sen har det roligt och mår bra när jag väl har gått? Hur underlättar vi lämningarna för henne?

Hoppas verkligen att hon ändå är den glada tjejen som vi ser hemma under dagarna!

Hur gör man annars?