Jag har rätt länge funderat runt att återuppta bloggandet för att få skriva av mig alla tankar och känslor som stormar i mig men också skriva ner min historia för att min dotter en dag ska kunna ta del av vissa delar av den som den är nu. Inte som jag och andra tänker tillbaka på det senare utan hur det är och känns nu. 

 

Svårt att veta vart jag ska börja, men har ändå bestämt att jag skriver för mig och därför bara skriva det jag tänker på för stunden. Jag tror att i slutändan kommer hela historien finnas här ändå om jag klarar att sätta ord på det. Under tiden som har gått sedan jag fick mitt cancer besked så har jag ibland skrivit ner tankar och känslor i mobilen och dom texterna kommer också komma upp här.

 

Som ni kanske redan förstått så kan det bli väldigt jobbiga och mörka inlägg, men de finns även ljus i mitt liv och jag ska försöka att även skriva ner dessa. Det är  lätt att jag bara skriver när det känns tungt och jobbigt för det är då jag behöver få ut allt, så blir det mörkt här så kom ihåg att det även finns det även glädje!

 

Jag vill också redan nu skriva en liten varning om att det blir mycket skriveri om cancern och följderna av den. Det är tyvärr så att det är det som stor del av mitt liv handlar om nu. Kanske kan mina inlägg här få er att förstå vad jag tänker och känner. Kanske vågar jag skriva ner mina rädslor och mörka tankar som jag inte vågar säga högt till nära och kära för att inte oroa dom för mycket. Kanske...